Nu när maj är nästan slut (vad hände?) så tänkte jag vi skulle titta på vad jag har hittat på med mobilbilderna. Jag gör små minivloggar så ofta jag bara hinner på Instagram Stories, så maj var ovanligt bra dokumenterad. Ni får gärna hänga med mig där om ni vill se dem i realtid, FotografMariaEkblad heter jag. 

Maj började med REGN. Herregud vad det har regnat. Men det började också med att jag och regnjackan var och köpte en present till mig för att april har gått så himla bra i företaget och just för att jag har börjat filma mer. Jag behövde en liten ny kameraväska när jag bara vill ha med kameran och ett objektiv, och det fick bli en liten i brunt läder som passar perfekt.

Det har också fotats! Massor med nyföddfotograferingar, barnfamiljer och gravidfotograferingar har varit i studion. Jag är så glad för varenda en av er som tar er tiden att komma till mig, och skapar fina minnen till er familj. Bland det finaste man kan ge sig själv tycker jag, och därför blir jag så glad att så många investerar i det.

Här har vi en fotogafs katt i sitt esse. Hon är med jämt överallt här hemma, så när jag redigerar och backar upp bilder får man helt enkelt sova där det passar. Obs, den där sladdhärvan redde jag ut sedan.

Min gulliga kille fyllde år! ❤ På grund av pandemin kunde vi knappt fira något, men vi hade det fint vi två.

Jag köpte hem sidentyger och planerade en underbar gravidfotografering.

Och på Simrets gravidfotografering fick jag äntligen testa dem! Det blev så himla vackert. Jag älskar när man har en idé till en bild och så blir det nästan finare än man tänkt sig. Här kan du se bilderna om du inte redan gjort det.

En helg var vi hemma hos mina föräldrar. Det var andra gången sedan nyår, vilket är så sjukt för mig. Jag känner verkligen att pandemin har stulit tid från mig, vilket är så deppigt. Men nu börjar ju alla bli vaccinerade, så nu börjar man ju sakta kunna umgås som vanligt även om vi ändå är försiktiga. Hursomheslt, pappa hade problem med sin Leica-kamera, och vi tog bilder och föra att jämföra hans exponering i sin kamera med min exponering i min spegellösa.

Sen hände det där tråkiga, på tal om stulen tid. Pinne i näsan kändes förvånansvärt lite, jag var ganska uppskrämd inför detta. Men jag tog ett djupt andetag och blundade, och så kändes det knappt. En veckas isolering totalt från jag fick veta jag blivit exponerad till negativt provsvar.

Och sedan igår var jag på världens minsta hippa! Min barndomsvän ska gifta sig och eftersom bröllopet är väldigt corona-anpassat kommer vi inte vara med på detta. Men vi överraskade henne ordentligt och hade en så mysig dag.

Och vädret igår var ju underbart men det gick inte riktigt hitta skugga där vi var, så jag brände mig som fan. Jag försökte knö in mig i syrenbusken haha, men när man ser redan ute i solen att det börjar bli rött, då vet man att man inte har en trevlig kväll framför sig. Så korkat, varför tänker jag aldrig.